"Vi är på väg mot Fair Haven i styv kuling. På äldre fartyg, som Polarstar, är kojerna framme i fören alla dofters och rörelsers origo. Jag ligger i en av dem och försöker sova, men det känns mer som att rida liggande på en kamel. Och det luktar dieselolja, sälta och utspilld whisky. Långsamt gungas jag in i drömmen. Sjunker djupare och djupare ner i bädden, men det är ingen bädd längre utan ett isflak. Allt ovan mig är is. Nu är kojen bara ett andningshål och långt där uppe lurar isbjörnen. Den kan vänta i evigheter men min luft är snart slut. Måste upp. Jag hinner se hans svarta öga innan det dräpande slaget faller. Vaknar med ett ryck. Kudden ligger över ansiktet. Men båten har slutat att gunga - vi är framme.